Debatt: Sverige halkar efter om inte språkämnena stärks
Direkt länk: Debatt: Sverige halkar efter om inte språkämnena stärks | Ämnesläraren – svenska, SO, språk
Debatt Om våra politiker på allvar vill att de kommande generationerna ska kunna delta aktivt i det internationella samarbetet behöver fler av dagens ungdomar bli flerspråkiga, skriver debattörerna.
Den 9 maj uppmärksammas att Sverige firar 30 år som medlem av EU. Detta innebär att vi ingår i ett internationellt sammanhang, vilket bland annat ska stärka individens möjligheter till att studera och arbeta inom EU, men också möjligheter till handel och politiskt samarbete. Allt detta kräver språkkunskaper och kunskaper om andra länders seder och bruk.
Sverige är ett land där många anser att “det räcker med engelska”. Språkens ställning i svensk skola är lägre än andra ämnens och allt färre läser språk på landets högskolor. Detta rimmar illa med en vilja om internationellt samarbete och interkulturell samsyn. Det rimmar också illa med det omfattande behovet av språkkunskaper på arbetsmarknaden som många svenska företag rapporterar om, liksom internationella företag som är etablerade i Sverige.
Når inte upp till EU:s flerspråkighetsmål
Europeiska kommissionen lanserade 2017, i samband med toppmötet i Göteborg, målet att “senast 2025 ska alla ungdomar i EU efter avslutat gymnasium ha goda kunskaper i två språk utöver modersmålet”. Sverige kan idag inte påstås nå upp till Europeiska unionens mål gällande kunskaper i flera språk. Moderna språk ingår i dagens system enbart på de naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga, ekonomiska och humanistiska programmen. I nuläget läser drygt hälften av gymnasieeleverna på något av dessa program. Inte ens elever som läser hotell- och turism måste läsa ett modernt språk. I samband med den omfattande gymnasiereformen Gy25 hade politikerna möjligheten att genomföra förändringar inom programstrukturerna, men valde att inte ändra någonting kring språken. Detta trots att dagens utbildningssystem och det som ligger framför oss går emot EU:s språkpolitik.
De utredningar som gjorts under våren kring ny läroplan för grundskolan, ”Kunskap för alla” och för ett nytt betygssystem, ”Ett likvärdigt betygssystem” inkluderar flera förändringar som riskerar få effekten att ännu färre elever läser språk. Både i grundskolan och på gymnasiet planerar man nu att plocka bort den extrapoängen som eleverna hittills fått för att läsa moderna språk. Dessa poäng har gynnat elever vid antagning, och borttagandet av dessa kommer sänka elevernas motivation att välja ämnet. Det som saknas är förslag på hur man ska uppmuntra fler elever att läsa språk.
Måste bli ett obligatoriskt ämne
Om våra politiker på allvar vill att de kommande generationerna ska kunna delta aktivt i det internationella samarbetet behöver fler av dagens ungdomar bli flerspråkiga. Det handlar både om demokrati och om att stärka positionen på arbetsmarknaden internationellt.
Den viktigaste åtgärden är att moderna språk måste få status som obligatoriskt ämne i grundskolan. Moderna språk är det enda skolämne som är frivilligt att läsa. Det skickar en skarp signal till våra elever att vuxenvärlden inte tycker att språk är för alla. Vi menar att alla kan lära sig språk, och att alla bör lära sig språk. Målet med undervisningen på grundskolan är inte att man ska tala sitt språk flytande, utan att man ska bygga grundläggande färdigheter att kommunicera med andra, skapa större förståelse för andra kulturer och ta steg mot att kunna bygga vidare med mer kunskaper under gymnasieskolan och efter skoltiden. Språkundervisning är en viktig del av skolans demokratiarbete och en grundsten i förståelsen för andra människor.
Krävs skarpare skrivningar
Nästa steg är att ge fler möjligheter att läsa språk på gymnasiet. Idag placeras språklektioner ofta på ett sätt så att man följer lagen, men inte gynnar elevernas lärande. Att göra den extra ansträngning som det är att läsa språk när lektionen är flera timmar lång, placerad sent på eftermiddagarna och kanske till och med på en annan skola som kräver en resa under skoldagen är allt annat än uppmuntrande. Ofta byggs också scheman så att elever på vissa program inte kan läsa språk som individuellt val. Skarpare skrivningar krävs för att skolhuvudmän, rektorer och schemaläggare ska ge våra elever lika goda förutsättningar att läsa språk som andra ämnen.
I en tid då källkritik, främlingsfientlighet och inskränkningar i yttrandefriheten dominerar nyhetsrubrikerna kan språkundervisning inte betraktas som något enbart för ett fåtal – det borde vara något som alla elever får ta del av. Om våra politiker anser att EU-tillhörighet är viktigt och vill stärka Sveriges ställning inom det europeiska samarbetet måste de politiska besluten fattas i linje med EU:s språkpolitik. Det är dags att visa att man anser att språkkunskaper är viktiga.
Mia Smith, ordförande i Språklärarnas riksförbund
Henri Houssemaine, ordförande i Fransklärarföreningen, lärare på Franska skolan
Soledad Miguel, ordförande för SPLF och CAPES, paraplyorganisationen för spansklärarföreningarna i Sverige
Ewa Fallenius, VD för Franska Handelskammaren i Sverige
Aino Weber, chef för Tysk-Svenska Handelskammarens språkinitiativ Deutsch – Ditt val!
Sabine Brachmann-Bosse, Goethe Institut Schweden
Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Ämnesläraren
Traduction
Tribune
La Suède prendra du retard si les matières linguistiques ne sont pas renforcées
Si nos politiciens veulent sérieusement que les générations futures puissent participer activement à la coopération internationale, davantage de jeunes d’aujourd’hui doivent devenir multilingues, écrivent les débatteurs.
Le 9 mai, la Suède célèbre ses 30 ans en tant que membre de l’UE. Cela signifie que nous nous inscrivons dans un contexte international qui renforcera, entre autres, les possibilités individuelles d’étudier et de travailler au sein de l’UE, mais aussi les possibilités de coopération commerciale et politique. Tout cela nécessite des compétences linguistiques et une connaissance des coutumes et pratiques d’autres pays.
La Suède est un pays où beaucoup de gens pensent que « l’anglais suffit ». La position des langues dans les écoles suédoises est inférieure à celle des autres matières, et de moins en moins de personnes étudient les langues dans les universités du pays. Cela ne correspond pas bien au désir de coopération internationale et de compréhension interculturelle. Cela ne correspond pas non plus aux besoins importants en compétences linguistiques sur le marché du travail dont font état de nombreuses entreprises suédoises, ainsi que des entreprises internationales établies en Suède.
Ne répond pas aux objectifs de multilinguisme de l’UE
En 2017, dans le cadre du sommet de Göteborg, la Commission européenne a lancé l’objectif selon lequel « d’ici 2025, tous les jeunes de l’UE devraient avoir une bonne connaissance de deux langues en plus de leur langue maternelle après avoir terminé l’enseignement secondaire supérieur ». On ne peut pas dire actuellement que la Suède ait atteint les objectifs de l’Union européenne en matière de connaissance de plusieurs langues. Les langues vivantes ne sont incluses dans le système actuel que dans les programmes de sciences naturelles, de sciences sociales, d’économie et de sciences humaines. Actuellement, un peu plus de la moitié des élèves du secondaire sont inscrits à l’un de ces programmes. Même les étudiants en hôtellerie et tourisme n’ont pas besoin d’étudier une langue moderne. Dans le cadre de la vaste réforme de l’enseignement secondaire supérieur Gy25, les politiciens ont eu la possibilité de mettre en œuvre des changements dans les structures des programmes, mais ont choisi de ne rien changer en ce qui concerne les langues. Et ce, malgré le fait que le système éducatif actuel et celui qui nous attend vont à l’encontre de la politique linguistique de l’UE.
Les enquêtes menées ce printemps sur le nouveau programme de l’école obligatoire, « Le savoir pour tous » et sur un nouveau système de notation, « Un système de notation équivalent », comportent plusieurs changements qui risquent d’avoir pour effet de réduire encore davantage le nombre d’élèves étudiant les langues. Dans les écoles primaires et secondaires, il est désormais prévu de supprimer les points supplémentaires que les élèves recevaient jusqu’à présent pour l’étude des langues modernes. Ces points ont été bénéfiques pour les étudiants lors des admissions, et leur suppression diminuera la motivation des étudiants à choisir la matière. Ce qui manque, ce sont des suggestions sur la manière d’encourager davantage d’étudiants à étudier les langues.
Doit devenir une matière obligatoire
Si nos politiciens veulent vraiment que les prochaines générations puissent participer activement à la coopération internationale, il faut que davantage de jeunes d’aujourd’hui deviennent multilingues. Il s’agit à la fois de démocratie et de renforcement de la position sur le marché du travail international.
La plus grande mesure serait que les langues vivantes devrait avoir le statut de matière obligatoire à l’école primaire. Les langues vivantes sont la seule matière scolaire qui est facultative. Cela envoie un signal clair à nos étudiants : le monde des adultes ne pense pas que la langue est destinée à tout le monde. Nous croyons que tout le monde puisse apprendre des langues et que tout le monde devrait apprendre des langues. L’objectif de l’enseignement primaire n’est pas de permettre aux élèves de parler couramment leur langue, mais de développer des compétences de base pour communiquer avec les autres, de créer une meilleure compréhension d’autres cultures et de prendre des mesures pour pouvoir développer davantage de connaissances pendant le lycée et après l’école. L’enseignement des langues est une partie importante du travail démocratique de l’école et une pierre angulaire de la compréhension des autres.
Nécessité de textes plus précis
L’étape suivante consiste à offrir davantage de possibilités d’étudier les langues au lycée. Aujourd’hui, les cours de langue sont souvent dispensés d’une manière qui respecte les règles, mais qui ne favorise pas l’apprentissage des élèves. Faire l’effort supplémentaire d’étudier une langue alors que le cours dure plusieurs heures, se déroule en fin d’après-midi, et peut-être même dans une autre école qui nécessite un déplacement pendant la journée scolaire, n’est pas du tout encourageant. Les horaires sont également souvent conçus de telle sorte que les étudiants de certains programmes ne peuvent pas étudier les langues par choix individuel. Des textes plus précis sont nécessaire pour que les administrateurs, les directeurs et les responsables de l’emploi du temps des écoles puissent offrir à nos élèves les mêmes bonnes conditions pour étudier les langues que les autres matières.
À une époque où la critique des sources, la xénophobie et les restrictions à la liberté d’expression dominent l’actualité, l’enseignement des langues ne peut pas être considéré comme une activité réservée à quelques-uns : il doit être accessible à tous les étudiants. Si nos responsables politiques estiment que l’adhésion à l’UE est importante et souhaitent renforcer la position de la Suède au sein de la coopération européenne, les décisions politiques doivent être prises en accord avec la politique linguistique de l’UE. Il est temps de montrer que l’on pense que les compétences linguistiques sont importantes.
Mia Smith, présidente de l’Association nationale des professeurs de langues
Henri Houssemaine, président de l’Association des professeurs de français, professeur à Franska Skolan
Soledad Miguel, présidente du SPLF et du CAPES, l’organisation des associations de professeurs d’espagnol en Suède
Ewa Fallenius, Directrice de la Chambre de commerce française en Suède
Aino Weber, responsable de l’initiative linguistique de la Chambre de commerce germano-suédoise Deutsch – Votre choix !
Sabine Brachmann-Bosse, Institut Goethe de Suède
