Fransklärarföreningen i Göteborg!!

Fransklärarföreningen i Göteborg!!

Fransklärarföreningen kommer till Göteborg som en del i arbetet med att samverka med andra ämneslärarföreningar.
Vi vill då passa på att träffa er fransklärare i Göteborg.
Vi ses på Franska Skolan i Göteborg fredag den 17 oktober kl. 15:30 i sal 62, plan 6. Varmt välkomna!
FLF kommer att informera om föreningens arbete, om hur FLF förbereder sig inför eventuella reformer, som just nu ser ut att få mycket negativa konsekvenser för franskan och för moderna språkundervisningen. Det kommer ges möjlighet till samtal och diskussioner, till att utbyta idéer och erfarenheter samt till att tala om olika utbildningsmöjligheter.
Obligatorisk anmälan görs här:
Jag ser fram emot att träffa er!
Henri Houssemaine, ordförande Fransklärarföreningen

Utlysning av stipendier för fransklärare 2026

 

Klicka här för mer information om ansökan:

 

Fransklärarfonden
2019 emottog Språklärarnas riksförbund en donation från Sverige-Frankrikestiftelsen i samband med att stiftelsen avvecklade sin verksamhet. Pengarna finns på ett särskilt konto hos Språklärarnas riksförbund och är vikta för stipendier till fransklärare och skolklasser i högstadiet. Stipendiepengarna förvaltas av Språklärarnas riksförbund och kommer att delas ut årligen tills medlen är slut. Eftersom Sverige-Frankrikestiftelsen hade nära band med Fransklärarföreningen har Språklärarnas riksförbund beslutat att medlemmar i de båda föreningarna ska kunna söka dessa stipendier. Detta för att verka i stiftelsens anda och erbjuda fransklärare en möjlighet att fortbilda sig i ett målspråksland och ge högstadieelever en möjlighet att åka på skolresa till ett fransktalande land.

 

Språklärarna: ”Inför en svensk språkstrategi”

Debattartikel:

Språklärarna: ”Inför en svensk språkstrategi” | Nyheter

(klicka på länken ovan)

”I en tid då det demokratiska samtalet hämmas på många håll i världen, är språkkunskaper och interkulturell kompetens av yttersta vikt. Ämnet moderna språks och modersmålsundervisningens roll i skolan behöver stärkas, liksom minoritetsspråkens roll i samhället och skolsystemet bevaras och förstärkas” skriver 23 lärare i ett upprop.

Behovet av en nationell språkstrategi är akut.

Ämnet har lyfts vid ett flertal tillfällen de senaste åren från flera olika håll, exempelvis i regeringsdedovisningen Redovisning av uppdrag om översyn av timplanen för grundskolan och motsvarande skolformer (U2020/00527/S) och i en debattartikel i GP 2024-09-30: Akut brist på flerspråkiga gör Sverige mindre konkurrenskraftigt.

Trots detta ser vi inte de insatser som krävs för att stärka språkens ställning. I en tid då det demokratiska samtalet hämmas på många håll i världen, är språkkunskaper och interkulturell kompetens av yttersta vikt. Ämnet moderna språks och modersmålsundervisningens roll i skolan behöver stärkas, liksom minoritetsspråkens roll i samhället och skolsystemet bevaras och förstärkas.

”Färre läser moderna språk”

På landets högskolor ser vi en situation med allt färre som läser moderna språk, mindre undervisningstid och otillräckliga statliga anslag till humaniora. Denna språkkris grundar sig i problem redan i grundskola och gymnasium. Om eleverna inte lär sig språk från början finns det inga studenter som kan läsa vidare på högre nivå.

Detta utarmar Sverige som bildningsnation. För att säkerställa att Sverige bibehåller sin position som internationell aktör inom exempelvis industri, innovation, diplomati och kulturexport krävs en befolkning som behärskar fler språk än bara svenska och engelska.

”Del av europeisk identitet”

EU:s riktlinjer att samtliga medborgare senast 2025 ska behärska två språk utöver sitt modersmål behöver tas på allvar. Språkkunskaper är en del av vår europeiska identitet.

De utredningar som presenterats kring en ny läroplan och ett nytt betygssystem innebär allvarliga konsekvenser för språkämnena på flera sätt, men inga kompensatoriska åtgärder för att stärka språkundervisningen.

”Räknas inte”

Språkämnenas status på grundskolan sänks ytterligare genom att ämnet inte räknas med vid antagning till gymnasiet. På gymnasiet föreslås att meritpoängen slopas, ett system som idag får fler elever att läsa både engelska och andra språk på högre nivåer. Även från högskolan larmas om att studenternas engelskkunskaper inte räcker till för att klara av kurslitteraturen.

För att kunna ta nästa steg behöver en omvärldsanalys göras. Sverige är ett land som ingår i flera internationella kontexter, och läget i Norden, EU, och övriga världen är relevant för att hitta bästa möjliga vägar framåt.

Vi vill att en svensk språkstrategi utvecklas, som långsiktigt strävar mot att alla som bor i Sverige ska ha goda förutsättningar att utveckla kunskaper i flera språk. Följande målsättningar utgör stommen för en sådan strategi:

Grundskola

  • Moderna språk som obligatoriskt skolämne, jämställt med övriga ämnen
  • Begränsade gruppstorlekar för att främja undervisningens kvalitet
  • Stärkt rätt till modersmålsundervisning i alla modersmål under hela skoltiden

Gymnasieskola

  • Krav på godkända betyg från grundskolan i modersmål och ytterligare två språk för antagning vid högskoleförberedande program, exempelvis svenska, engelska och ett modernt språk
  • Moderna språk som programgemensamt ämne på samtliga högskoleförberedande gymnasieprogram
  • Moderna språk som programgemensamt ämne på hotell- och turismprogrammet
  • Språkundervisning i moderna språk under alla tre år på gymnasiet

Högre utbildning

  • Samhällsekonomiska insatser för att locka fler studenter till språkstudier
  • Samhällsekonomiska insatser för att säkerställa tillväxten av språklärare
  • Bättre möjlighet att integrera språkstudier med högskoleutbildningar inom andra områden, exempelvis ekonomi och ingenjörskap

Samhället i stort

  • Uppvärdering av flerspråkighet vid anställning och lönesättning
  • Möjlighet till relevant och kontinuerlig språkutbildning på arbetstid inom sektorer med flerspråkiga kontakter
  • Fortsatta insatser för att säkerställa minoritetsspråkens roll i samhället och skolsystemet
  • Skapandet av ett nationellt språkcentrum, likt Fremmedspråksenteret i Norge, som tar ett nationellt grepp om språkfrågor för både skolväsendet och samhället.

Mia Smith, ordförande i Språklärarnas riksförbund, Carolina Ignell, vice ordförande i Språklärarnas riksförbund, Henri Houssemaine, ordförande i Fransklärarföreningen, Camilla Rosengart, vice ordförande i Fransklärarföreningen, Sabine Brachmann-Bosse, Goethe Institutet Stockholm, Per Wennlund, universitetslektor i språkdidaktik, Stockholms universitet, Emil Tyberg, universitetslärare i språk, Linnéuniversitetet, Petra Platen, universitetslektor i tyska, Göteborgs universitet, Mikael Johansson, docent i grekiska, lektor Göteborgs universitet, Sheila Feldmanis, universitetsadjunkt, Linnéuniversitetet, Anna Greek, universitetslektor i engelska, Linnéuniversitetet, Nicolas Manuguerra, universitetslektor, Uppsala universitet, Christine Becker, docent i tyska, Stockholms universitet, Angela Marx Åberg, universitetslektor i tyska, Linnéuniversitetet, Anneli Fjordevik, universitetslektor i tyska, Högskolan Dalarna, Maren Eckart, docent i tyska, Högskolan i Dalarna, Chloé Avril, universitetslektor, Göteborgs universitet, Eva-Marie Bloom Ström, docent i Afrikanska språk, Göteborgs universitet, Britt-Marie Karlsson, universitetslektor i franska, Göteborgs universitet, Andrea Castro, professor i spanska, Göteborgs universitet, Alice Duhan, universitetslektor i franska, Göteborgs universitet, Christina Rosén, universitetslektor i tyska, Linnéuniversitetet, Åsa Arping, professor i litteraturvetenskap, Göteborgs universitet

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

Participez au Top 5 de la chanson francophone 2025 !

Participez au Top 5 de la chanson francophone 2025 !

Documents:

Lettre TOP5 AFFICHE pdf

TOP5 – 2025 chansons&paroles

CHANSONS- Accompagnement pédagogique

 

Playlist Spotify

https://open.spotify.com/playlist/6boiV2DjKFtTzvBDUFPa1C?si=2738d94290c547dd 

Playlist Youtube

https://youtube.com/playlist?list=PL-e2Znai2r1WuPDoXOtVpZ4Yyp4gt90Zj&si=1Vka_djWvaC2_cBS

 

Liste Lyrics Training (LingoClip) Cliquez sur l’image

 

Deux articles dans le journal Ämnesläraren

Voici 2 articles du journal Ämnesläraren :

– sur le travail de Fransklärarföreningen à moderniser et faire évoluer l’enseignement des langues modernes en Suède avec plus de communication orale et authentique en classe.

– La réussite d’Antoinette Elias à adapter les notions de la formation sur l’approche neuro-linguistique sur son enseignement et avec ses classes.

 

Liens vers les articles:

Tipsen som får igång spontana samtal – på franska | Ämnesläraren – svenska, SO, språk

 

Fransklärarnas samtalssatsning: ”En wow-upplevelse” | Ämnesläraren – svenska, SO, språk

 

Utlysning av stipendier för fransklärare 2026

 

Klicka här för mer information om ansökan:

 

Fransklärarfonden
2019 emottog Språklärarnas riksförbund en donation från Sverige-Frankrikestiftelsen i samband med att stiftelsen avvecklade sin verksamhet. Pengarna finns på ett särskilt konto hos Språklärarnas riksförbund och är vikta för stipendier till fransklärare och skolklasser i högstadiet. Stipendiepengarna förvaltas av Språklärarnas riksförbund och kommer att delas ut årligen tills medlen är slut. Eftersom Sverige-Frankrikestiftelsen hade nära band med Fransklärarföreningen har Språklärarnas riksförbund beslutat att medlemmar i de båda föreningarna ska kunna söka dessa stipendier. Detta för att verka i stiftelsens anda och erbjuda fransklärare en möjlighet att fortbilda sig i ett målspråksland och ge högstadieelever en möjlighet att åka på skolresa till ett fransktalande land.

 

Palmes Académiques

Den 12 maj ägde rum i Résidence de France en ceremoni där fransklärare och Fransklärarföreningens Ordförande  Henri Houssemaine hedrades med den Akademiska Palmen och tillträdde som riddare.

Den Akademiska palmen delades ut av Frankrikes ambassadör Monsieur Thierry Carlier som höll ett anförande och förklarade hur han på olika sätt i sin profession som lärare har gjort och gör fantastiska insatser för att skapa nyfikenhet och engagemang för det franska språket och kulturen.

Vi gratulerar vår Ordförande och är mäkta stolta över denna utmärkelse!!!

Le 12 mai, une cérémonie a eu lieu à la Résidence de France où le professeurs de français Henri Houssemaine a reçu les Palmes Académiques

Les Palmes académiques ont été remise spar l’Ambassadeur de France, Monsieur Thierry Carlier, qui a prononcé un discours et expliqué comment, dans le cadre de sa profession d’enseignant il a contribué et contribue encore de manière remarquable à susciter la curiosité et l’engagement pour la langue et la culture française.

Nous le félicitons et sommes très fiers de cette distinction !

Debatt: Sverige halkar efter om inte språkämnena stärks

Direkt länk: Debatt: Sverige halkar efter om inte språkämnena stärks | Ämnesläraren – svenska, SO, språk

Debatt Om våra politiker på allvar vill att de kommande generationerna ska kunna delta aktivt i det internationella samarbetet behöver fler av dagens ungdomar bli flerspråkiga, skriver debattörerna.

Den 9 maj uppmärksammas att Sverige firar 30 år som medlem av EU. Detta innebär att vi ingår i ett internationellt sammanhang, vilket bland annat ska stärka individens möjligheter till att studera och arbeta inom EU, men också möjligheter till handel och politiskt samarbete. Allt detta kräver språkkunskaper och kunskaper om andra länders seder och bruk.

Sverige är ett land där många anser att “det räcker med engelska”. Språkens ställning i svensk skola är lägre än andra ämnens och allt färre läser språk på landets högskolor. Detta rimmar illa med en vilja om internationellt samarbete och interkulturell samsyn. Det rimmar också illa med det omfattande behovet av språkkunskaper på arbetsmarknaden som många svenska företag rapporterar om, liksom internationella företag som är etablerade i Sverige.

Når inte upp till EU:s flerspråkighetsmål

Europeiska kommissionen lanserade 2017, i samband med toppmötet i Göteborg, målet att “senast 2025 ska alla ungdomar i EU efter avslutat gymnasium ha goda kunskaper i två språk utöver modersmålet”. Sverige kan idag inte påstås nå upp till Europeiska unionens mål gällande kunskaper i flera språk. Moderna språk ingår i dagens system enbart på de naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga, ekonomiska och humanistiska programmen. I nuläget läser drygt hälften av gymnasieeleverna på något av dessa program. Inte ens elever som läser hotell- och turism måste läsa ett modernt språk. I samband med den omfattande gymnasiereformen Gy25 hade politikerna möjligheten att genomföra förändringar inom programstrukturerna, men valde att inte ändra någonting kring språken. Detta trots att dagens utbildningssystem och det som ligger framför oss går emot EU:s språkpolitik.

De utredningar som gjorts under våren kring ny läroplan för grundskolan, ”Kunskap för alla” och för ett nytt betygssystem, ”Ett likvärdigt betygssystem” inkluderar flera förändringar som riskerar få effekten att ännu färre elever läser språk. Både i grundskolan och på gymnasiet planerar man nu att plocka bort den extrapoängen som eleverna hittills fått för att läsa moderna språk. Dessa poäng har gynnat elever vid antagning, och borttagandet av dessa kommer sänka elevernas motivation att välja ämnet. Det som saknas är förslag på hur man ska uppmuntra fler elever att läsa språk.

Måste bli ett obligatoriskt ämne

Om våra politiker på allvar vill att de kommande generationerna ska kunna delta aktivt i det internationella samarbetet behöver fler av dagens ungdomar bli flerspråkiga. Det handlar både om demokrati och om att stärka positionen på arbetsmarknaden internationellt.

Den viktigaste åtgärden är att moderna språk måste få status som obligatoriskt ämne i grundskolan. Moderna språk är det enda skolämne som är frivilligt att läsa. Det skickar en skarp signal till våra elever att vuxenvärlden inte tycker att språk är för alla. Vi menar att alla kan lära sig språk, och att alla bör lära sig språk. Målet med undervisningen på grundskolan är inte att man ska tala sitt språk flytande, utan att man ska bygga grundläggande färdigheter att kommunicera med andra, skapa större förståelse för andra kulturer och ta steg mot att kunna bygga vidare med mer kunskaper under gymnasieskolan och efter skoltiden. Språkundervisning är en viktig del av skolans demokratiarbete och en grundsten i förståelsen för andra människor.

Krävs skarpare skrivningar

Nästa steg är att ge fler möjligheter att läsa språk på gymnasiet. Idag placeras språklektioner ofta på ett sätt så att man följer lagen, men inte gynnar elevernas lärande. Att göra den extra ansträngning som det är att läsa språk när lektionen är flera timmar lång, placerad sent på eftermiddagarna och kanske till och med på en annan skola som kräver en resa under skoldagen är allt annat än uppmuntrande. Ofta byggs också scheman så att elever på vissa program inte kan läsa språk som individuellt val. Skarpare skrivningar krävs för att skolhuvudmän, rektorer och schemaläggare ska ge våra elever lika goda förutsättningar att läsa språk som andra ämnen.

I en tid då källkritik, främlingsfientlighet och inskränkningar i yttrandefriheten dominerar nyhetsrubrikerna kan språkundervisning inte betraktas som något enbart för ett fåtal – det borde vara något som alla elever får ta del av. Om våra politiker anser att EU-tillhörighet är viktigt och vill stärka Sveriges ställning inom det europeiska samarbetet måste de politiska besluten fattas i linje med EU:s språkpolitik. Det är dags att visa att man anser att språkkunskaper är viktiga.

Mia Smith, ordförande i Språklärarnas riksförbund

Henri Houssemaine, ordförande i Fransklärarföreningen, lärare på Franska skolan

Soledad Miguel, ordförande för SPLF och CAPES, paraplyorganisationen för spansklärarföreningarna i Sverige

Ewa Fallenius, VD för Franska Handelskammaren i Sverige

Aino Weber, chef för Tysk-Svenska Handelskammarens språkinitiativ Deutsch – Ditt val!

Sabine Brachmann-Bosse, Goethe Institut Schweden

Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Ämnesläraren

Traduction

Tribune

La Suède prendra du retard si les matières linguistiques ne sont pas renforcées

Si nos politiciens veulent sérieusement que les générations futures puissent participer activement à la coopération internationale, davantage de jeunes d’aujourd’hui doivent devenir multilingues, écrivent les débatteurs.

Le 9 mai, la Suède célèbre ses 30 ans en tant que membre de l’UE. Cela signifie que nous nous inscrivons dans un contexte international qui renforcera, entre autres, les possibilités individuelles d’étudier et de travailler au sein de l’UE, mais aussi les possibilités de coopération commerciale et politique. Tout cela nécessite des compétences linguistiques et une connaissance des coutumes et pratiques d’autres pays.

La Suède est un pays où beaucoup de gens pensent que « l’anglais suffit ». La position des langues dans les écoles suédoises est inférieure à celle des autres matières, et de moins en moins de personnes étudient les langues dans les universités du pays. Cela ne correspond pas bien au désir de coopération internationale et de compréhension interculturelle. Cela ne correspond pas non plus aux besoins importants en compétences linguistiques sur le marché du travail dont font état de nombreuses entreprises suédoises, ainsi que des entreprises internationales établies en Suède.

Ne répond pas aux objectifs de multilinguisme de l’UE

En 2017, dans le cadre du sommet de Göteborg, la Commission européenne a lancé l’objectif selon lequel « d’ici 2025, tous les jeunes de l’UE devraient avoir une bonne connaissance de deux langues en plus de leur langue maternelle après avoir terminé l’enseignement secondaire supérieur ». On ne peut pas dire actuellement que la Suède ait atteint les objectifs de l’Union européenne en matière de connaissance de plusieurs langues. Les langues vivantes ne sont incluses dans le système actuel que dans les programmes de sciences naturelles, de sciences sociales, d’économie et de sciences humaines. Actuellement, un peu plus de la moitié des élèves du secondaire sont inscrits à l’un de ces programmes. Même les étudiants en hôtellerie et tourisme n’ont pas besoin d’étudier une langue moderne. Dans le cadre de la vaste réforme de l’enseignement secondaire supérieur Gy25, les politiciens ont eu la possibilité de mettre en œuvre des changements dans les structures des programmes, mais ont choisi de ne rien changer en ce qui concerne les langues. Et ce, malgré le fait que le système éducatif actuel et celui qui nous attend vont à l’encontre de la politique linguistique de l’UE.

Les enquêtes menées ce printemps sur le nouveau programme de l’école obligatoire, « Le savoir pour tous » et sur un nouveau système de notation, « Un système de notation équivalent », comportent plusieurs changements qui risquent d’avoir pour effet de réduire encore davantage le nombre d’élèves étudiant les langues. Dans les écoles primaires et secondaires, il est désormais prévu de supprimer les points supplémentaires que les élèves recevaient jusqu’à présent pour l’étude des langues modernes. Ces points ont été bénéfiques pour les étudiants lors des admissions, et leur suppression diminuera la motivation des étudiants à choisir la matière. Ce qui manque, ce sont des suggestions sur la manière d’encourager davantage d’étudiants à étudier les langues.

 

Doit devenir une matière obligatoire

Si nos politiciens veulent vraiment que les prochaines générations puissent participer activement à la coopération internationale, il faut que davantage de jeunes d’aujourd’hui deviennent multilingues. Il s’agit à la fois de démocratie et de renforcement de la position sur le marché du travail international.

La plus grande mesure serait que les langues vivantes devrait avoir le statut de matière obligatoire à l’école primaire. Les langues vivantes sont la seule matière scolaire qui est facultative. Cela envoie un signal clair à nos étudiants : le monde des adultes ne pense pas que la langue est destinée à tout le monde. Nous croyons que tout le monde puisse apprendre des langues et que tout le monde devrait apprendre des langues. L’objectif de l’enseignement primaire n’est pas de permettre aux élèves de parler couramment leur langue, mais de développer des compétences de base pour communiquer avec les autres, de créer une meilleure compréhension d’autres cultures et de prendre des mesures pour pouvoir développer davantage de connaissances pendant le lycée et après l’école. L’enseignement des langues est une partie importante du travail démocratique de l’école et une pierre angulaire de la compréhension des autres.

 

Nécessité de textes plus précis

L’étape suivante consiste à offrir davantage de possibilités d’étudier les langues au lycée. Aujourd’hui, les cours de langue sont souvent dispensés d’une manière qui respecte les règles, mais qui ne favorise pas l’apprentissage des élèves. Faire l’effort supplémentaire d’étudier une langue alors que le cours dure plusieurs heures, se déroule en fin d’après-midi, et peut-être même dans une autre école qui nécessite un déplacement pendant la journée scolaire, n’est pas du tout encourageant. Les horaires sont également souvent conçus de telle sorte que les étudiants de certains programmes ne peuvent pas étudier les langues par choix individuel. Des textes plus précis sont nécessaire pour que les administrateurs, les directeurs et les responsables de l’emploi du temps des écoles puissent offrir à nos élèves les mêmes bonnes conditions pour étudier les langues que les autres matières.

 

À une époque où la critique des sources, la xénophobie et les restrictions à la liberté d’expression dominent l’actualité, l’enseignement des langues ne peut pas être considéré comme une activité réservée à quelques-uns : il doit être accessible à tous les étudiants. Si nos responsables politiques estiment que l’adhésion à l’UE est importante et souhaitent renforcer la position de la Suède au sein de la coopération européenne, les décisions politiques doivent être prises en accord avec la politique linguistique de l’UE. Il est temps de montrer que l’on pense que les compétences linguistiques sont importantes.

 

Mia Smith, présidente de l’Association nationale des professeurs de langues

Henri Houssemaine, président de l’Association des professeurs de français, professeur à Franska Skolan

Soledad Miguel, présidente du SPLF et du CAPES, l’organisation  des associations de professeurs d’espagnol en Suède

Ewa Fallenius, Directrice de la Chambre de commerce française en Suède

Aino Weber, responsable de l’initiative linguistique de la Chambre de commerce germano-suédoise Deutsch – Votre choix !

Sabine Brachmann-Bosse, Institut Goethe de Suède

 

 

Fransklärarföreningen Årsmöte 2025

En heldag med Fransklärarföreningen som började med årsmöte, fortsatte med vårlig lunch på Nationalmuseum och efterföljande besök av Bonnard-utställningen. Så roligt att få träffa så många medlemmar på plats!

Tack, Teo från Franska Institutet som berättade om Bonnard och visade hur man på ett enkelt sätt kan bjuda in Bonnard och hans konst i franskklassrummet!

För styrelsen fortsatte dagen med arbete och diskussioner om kommande aktiviteter. Trevligt att kunna träffas alla fysiskt- och ännu bättre blev det i solen

La fiché pédagogique sur Pierre Bonnard :

https://ifsuede.com/wp-content/uploads/2025/02/Fiche-pedagogique-Bonnard-.pdf

Kommer våra elever vilja fortsätta att läsa språk om regeringens förslag går igenom?

I utredningen Ett likvärdigt betygssystem – Betänkande av Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden föreslås att man endast ska räkna med 16 betyg från grundskolan för att söka in till gymnasiet. Det betyder att betyg 17, det vill säga det extra betyget i moderna språk (M2) som eleverna idag kan räkna med i sitt meritvärde i ansökan till gymnasiet, inte längre kommer att räknas med. Dessutom vill man ta bort meritpoängen helt i gymnasiet. Vilka elever kommer vilja läsa språk?

Konsekvensen blir att färre elever kommer att läsa språk, både på grundskolan och i gymnasiet, vilket utredningen konstaterar. Moderna språk behöver bli ett obligatoriskt ämne såväl på grundskolan som i gymnasiet!

Fransklärarföreningen håller just nu på med att skriva ett remissvar till regeringen för att uppmärksamma detta.

Läs utredningen i länkarna nedan eller ”kortversionen” (utdrag) som följer efter.

 

https://regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/02/sou-202518/

Ladda ner:

Utredningen har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag på förändringar i betygssystemet och systemet för meritvärdering. Förslagen ska syfta till att betyg och meritvärden från grundskolan, specialskolan och gymnasial nivå blir mer likvärdiga och på ett rättvisande sätt speglar elevers ämneskunskaper. På så sätt kan de fungera som ett rättssäkert instrument för urval till nästa utbildningsnivå.

Bland annat föreslår utredningen en meritvärdeskalibreringsmodell, en numerisk betygsskala med tio betygssteg och ett nytt system för nationella prov

 

sida 815

Konsekvenser SOU 2025:18

Om elever generellt upphör att läsa avancerade nivåer i moderna språk får det rimligtvis konsekvenser för kunskapsnivån i dessa ämnen. Om regeringen anser att det är viktigt att unga människor lär sig moderna språk, behövs emellertid andra åtgärder än meritpoängssystemet. Hur det ska genomföras, t.ex. genom obligatorium eller stimulansåtgärder, behöver utredas vidare. Det är dock viktigt att frågan hanteras i de berörda skolformerna och inte genom tillträdessystemet.

 

sida 816

Konsekvenser SOU 2025:18

Risk för minskat intresse för moderna språk redan i grundskolan

För att i dag få räkna meritpoäng från moderna språk behöver eleven påbörja studierna redan i grundskolan. När meritpoängen avskaffas kan det därför vara ointressant för elever att arbeta hårt för att utveckla sina kunskaper i ett modernt språk redan i grundskolan. Elevens betygsvärde inför ansökan till gymnasieskolan kommer att beräknas som ett genomsnitt av elevens 16 bästa betyg. Eleven får därför inte längre höjt meritvärde genom att lägga till ett 17:e ämne om inte betyget i detta är högre än något av betygen i de utbytbara ämnena (PREST och teknik). Detta kan bidra till att elever blir omotiverade att läsa moderna språk redan i grundskolan.

 

Traduction en français

Nos étudiants voudront-ils continuer à étudier les langues si la proposition du gouvernement est adoptée ?

Le rapport Ett likvärdigt betygssystem – Betänkande av Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden  « Un système de notation équivalent – Rapport de l’enquête sur les notes équivalentes et les valeurs de mérite » propose que seules 16 notes de l’école primaire soient prises en compte lors de la candidature à l’enseignement secondaire supérieur. Cela signifie que la 17ème note , c’est-à-dire la note supplémentaire en langues vivantes (M2) que les élèves peuvent actuellement comptabiliser pour leur valeur de mérite dans leur candidature au lycée, ne sera plus comptabilisée. De plus, on veut éliminer complètement les points de mérite au lycée. Quels étudiants voudront étudier les langues ?

La conséquence est que moins d’élèves étudieront les langues, tant à l’école primaire que secondaire, comme le souligne l’enquête. Les langues vivantes doivent devenir une matière obligatoire dans les écoles primaires et secondaires !

L’Association des professeurs de français rédige actuellement une réponse au gouvernement pour attirer l’attention sur ce point.

Lisez l’enquête dans les liens ci-dessous ou la « version courte » (extrait) qui suit.

 

https://regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/02/sou-202518/

Télécharger:

 

L’enquête a été chargée d’analyser et de soumettre des propositions de modifications au système de notation et au système d’évaluation du mérite. Les propositions visent à garantir que les notes et les valeurs de mérite des niveaux primaire, secondaire et spécialisé deviennent plus équivalentes et reflètent équitablement les connaissances des élèves en la matière. De cette façon, ils peuvent fonctionner comme un instrument juridiquement sûr pour la sélection au niveau d’enseignement supérieur.

L’enquête propose notamment un modèle d’étalonnage de la valeur du mérite, une échelle de notation numérique à dix niveaux et un nouveau système d’examens nationaux.

 

Traduction non officielle du texte

Page 815

Conséquences SOU 2025:18

Si les étudiants arrêtent généralement d’étudier les niveaux avancés en langues modernes, cela aura probablement des conséquences sur le niveau de connaissances dans ces matières. Toutefois, si le gouvernement estime qu’il est important que les jeunes apprennent les langues modernes, d’autres mesures que le système de points de mérite sont nécessaires. Comment cela devrait être mis en œuvre, par exemple Il convient d’étudier plus en détail la question de savoir si des mesures obligatoires ou incitatives peuvent être mises en œuvre. Il est toutefois important que la question soit traitée au sein des types d’écoles concernées et non par le biais du système d’admission.

 

Page 816

SOU 2025:18 Conséquences

Risque de baisse d’intérêt pour les langues vivantes dès l’école primaire

Afin de pouvoir compter les points de mérite des langues modernes aujourd’hui, l’étudiant doit commencer ses études à l’école primaire. Lorsque les points de mérite sont supprimés, il peut donc être peu intéressant pour les élèves de travailler dur pour développer leurs connaissances d’une langue moderne dès l’école primaire. La moyenne générale de l’élève pour la candidature à l’enseignement secondaire supérieur sera calculée comme une moyenne des 16 meilleures notes de l’élève. L’étudiant ne bénéficiera donc plus d’une valeur de mérite accrue en ajoutant une 17e matière, à moins que la note dans cette matière ne soit supérieure à l’une des notes dans les matières échangeables PREST /Matières pratiques et esthétiques (arts plastiques, travaux manuels, science de la maison, éducation physique et sportive) et technologie. Cela peut contribuer à ce que les élèves perdent leur motivation à étudier les langues modernes dès l’école primaire.