Fransklärarföreningen deltog vid French Swedish Culture and Language Day i Residenset i Göteborg
Måndag 25 maj samlades representanter för kultur- och utbildningsvärlden i Göteborg för att uppmärksamma French Swedish Culture and Language Day, ett evenemang som arrangerades på initiativ av Frankrikes ambassadör Thierry Carlier tillsammans med Västra Götalands landshövding Sten Tolgfors. Fokus låg på det franska språkets och den franska kulturens betydelse för samarbetet och utbytet mellan Sverige och Frankrike.
Sammankomsten gav möjlighet att synliggöra det stora engagemang som finns hos föreningar och aktörer som arbetar för att stärka fransk kultur och interkulturella relationer i Göteborgsområdet. Den franska kulturens rikedom och kreativitet lyftes fram, liksom vikten av utbildnings- och språkrelaterade samarbeten mellan de båda länderna. Dessa relationer väntas dessutom utvecklas ytterligare genom etableringen av en fransk och internationell skola i Göteborg inom en snar framtid.
Fransklärarföreningen presenterade sitt föreningsarbete och lyfte upp diskussionen att:
Trots att det finns många goda skäl att läsa franska i skolan har spanskan på kort tid blivit det mest populära moderna språket i Sverige. Spanskan uppfattas ofta som lättare och mer användbar på semestern, medan franskan oftare kopplas till långsiktiga möjligheter som arbete och internationella studier — mål som många unga elever har svårt att relatera till.
Det väcker frågan om hur fransk undervisningen kan göras mer relevant och meningsfull för elevernas verklighet idag. För att skapa motivation behövs mer autentisk kommunikation i klassrummet där elever lär sig språket tillsammans, genom att lyssna på varandra, uttrycka sig och bygga gemenskap.
Samtidigt präglas undervisningen ofta tidigt av betyg och bedömning. Redan i årskurs 6 börjar fokus flyttas från muntlig interaktion och trygghet i gruppen till skriftliga prestationer som är lättare att bedöma. Elever som snabbt kan memorera ord och grammatik gynnas, medan andra tappar motivation och många väljer bort språkstudier senare.
Språkinlärning behöver få ta tid och vara en mänsklig och social process. Därför skulle en senare betygsättning, exempelvis från årskurs 8, kunna ge eleverna bättre möjligheter att utveckla både språket och glädjen i att kommunicera tillsammans.
L’Association des professeurs de français a participé à la Journée franco-suédoise de la culture et de la langue à la Résidence de Göteborg.
Le lundi 25 mai, des représentants du monde de la culture et de l’éducation se sont réunis à Göteborg pour célébrer la Journée franco-suédoise de la culture et de la langue, un événement organisé à l’initiative de l’ambassadeur de France, Thierry Carlier, et du gouverneur de Västra Götaland, Sten Tolgfors. L’accent a été mis sur l’importance de la langue et de la culture françaises pour la coopération et les échanges entre la Suède et la France.
Cette rencontre a permis de souligner le fort engagement des associations et des acteurs qui œuvrent au renforcement de la culture française et des relations interculturelles dans la région de Göteborg. La richesse et la créativité de la culture française ont été mises en avant, ainsi que l’importance de la coopération linguistique et éducative entre les deux pays. Ces relations devraient se développer davantage grâce à la création prochaine d’une école française et internationale à Göteborg.
L’Association des professeurs de français a présenté ses travaux et a souligné le point suivant :
Malgré les nombreux avantages de l’apprentissage du français à l’école, l’espagnol est rapidement devenu la langue vivante la plus populaire en Suède. L’espagnol est souvent perçu comme plus facile et plus utile pendant les vacances, tandis que le français est davantage associé à des perspectives à long terme telles que le travail et les études internationales – des objectifs auxquels de nombreux jeunes élèves ont du mal à s’identifier.
Ceci soulève la question de savoir comment rendre l’enseignement du français plus pertinent et significatif pour les élèves d’aujourd’hui. Pour susciter la motivation, une communication plus authentique est nécessaire en classe, où les élèves apprennent la langue ensemble, en s’écoutant, en s’exprimant et en créant un sentiment d’appartenance.
Parallèlement, l’enseignement est souvent caractérisé dès le plus jeune âge par les notes et les évaluations. Dès la sixième, l’accent se déplace de l’interaction orale et du sentiment de sécurité au sein du groupe vers la performance écrite, plus facile à évaluer. Les élèves qui mémorisent rapidement le vocabulaire et la grammaire en profitent, tandis que d’autres se démotivent et beaucoup abandonnent l’apprentissage des langues par la suite.
L’apprentissage des langues doit prendre du temps et être un processus humain et social. Par conséquent, une évaluation plus tardive, par exemple à partir de la 4e (årskurs 8), pourrait offrir aux élèves de meilleures opportunités de développer à la fois le langage et le plaisir de communiquer ensemble.
