Fransklärarföreningen deltog vid French Swedish Culture and Language Day i Residenset i Göteborg 25 maj 2026

/i /av

Fransklärarföreningen deltog vid French Swedish Culture and Language Day i Residenset i Göteborg

Under gårdagens eftermiddag samlades representanter för kultur- och utbildningsvärlden i Göteborg för att uppmärksamma French Swedish Culture and Language Day, ett evenemang som arrangerades på initiativ av Frankrikes ambassadör Thierry Carlier tillsammans med Västra Götalands landshövding Sten Tolgfors. Fokus låg på det franska språkets och den franska kulturens betydelse för samarbetet och utbytet mellan Sverige och Frankrike.

Sammankomsten gav möjlighet att synliggöra det stora engagemang som finns hos föreningar och aktörer som arbetar för att stärka fransk kultur och interkulturella relationer i Göteborgsområdet. Den franska kulturens rikedom och kreativitet lyftes fram, liksom vikten av utbildnings- och språkrelaterade samarbeten mellan de båda länderna. Dessa relationer väntas dessutom utvecklas ytterligare genom etableringen av en fransk och internationell skola i Göteborg inom en snar framtid.

 

 

Fransklärarföreningen presenterade sitt föreningsarbete och lyfte upp diskussionen att:

Trots att det finns många goda skäl att läsa franska i skolan har spanskan på kort tid blivit det mest populära moderna språket i Sverige. Spanskan uppfattas ofta som lättare och mer användbar på semestern, medan franskan oftare kopplas till långsiktiga möjligheter som arbete och internationella studier — mål som många unga elever har svårt att relatera till.

Det väcker frågan om hur fransk undervisningen kan göras mer relevant och meningsfull för elevernas verklighet idag. För att skapa motivation behövs mer autentisk kommunikation i klassrummet där elever lär sig språket tillsammans, genom att lyssna på varandra, uttrycka sig och bygga gemenskap.

Samtidigt präglas undervisningen ofta tidigt av betyg och bedömning. Redan i årskurs 6 börjar fokus flyttas från muntlig interaktion och trygghet i gruppen till skriftliga prestationer som är lättare att bedöma. Elever som snabbt kan memorera ord och grammatik gynnas, medan andra tappar motivation och många väljer bort språkstudier senare.

Språkinlärning behöver få ta tid och vara en mänsklig och social process. Därför skulle en senare betygsättning, exempelvis från årskurs 8 eller 9, kunna ge eleverna bättre möjligheter att utveckla både språket och glädjen i att kommunicera tillsammans.