Föreläsningsserien Berättelser från KB drar igång den 24 januari när historikern Henrik Berggren föreläser om Dag Hammarskjöld. Den svenske diplomatens arkiv, som finns på KB, utsågs 2017 till världsminne av Unesco.

Programmet fortsätter under ytterligare sju onsdagar i Kungliga bibliotekets hörsal i Humlegården, Stockholm. Det är alltid fri entré och starttiden är 17.30. Från och med i vår är det drop-in till föreläsningarna, så kom i god tid för att säkert få plats. Dörrarna öppnas kl. 17.10.

Alla föreläsningar har anknytning till KB:s samlingar. I dem finns inte bara böcker, utan också tidningar, film, musik, datorspel och mycket mer. KB ser till att gårdagens berättelser inte går förlorade, varken för dig eller kommande generationer.

Varmt välkommen!

KONTAKT

Vid frågor om Berättelser från KB, vänligen hör av dig till ​program@kb.se.

PROGRAM

24 januari

Att rädda världen och sig själv – Om Dag Hammarskjöld

​KB:s arkiv över Dag Hammarskjöld utsågs 2017 till världsminne av Unesco. Henrik Berggren har med hjälp av arkivet skrivit boken Dag Hammarskjöld. Att bära världen, som skildrar privatpersonen, ämbetsmannen och diplomaten Hammarskjöld.

Henrik Berggren är historiker och författare.

7 februari

​Codex Gigas – jätte med hemligheter

Codex Gigas, Djävulsbibeln, är berömd av två anledningar: den lär vara världens största bevarade medeltida handskrift (Codex Gigas betyder ”jättebok”) och den innehåller ett helsidesporträtt av Djävulen. Codex Gigas togs som krigsbyte under 30-åriga kriget och kom till det kungliga biblioteket år 1649. Anna Wolodarski, som katalogiserat den väldiga volymen och ansvarat för innehållet på handskriftens egen webbplats, berättar om Codex Gigas historia.

Anna Wolodarski är tidigare handskriftsbibliotekarie på KB.

​21 februari ​

Kvinnors läsning av Rousseau

Jean-Jacques Rousseau har haft stort inflytande på europeiskt kultur- och tankeliv. Han har ofta betraktats som en kvinnornas författare, populär i 1700-talets litterära salonger. Men vilka kvinnor i Sverige läste honom? Vad läste de? Och hur uppfattade de texterna? Elisabeth Mansén reder ut begreppen och berättar om författaren Hedvig Charlotta Nordenflychts läsning av den franske filosofen.

Elisabeth Mansén är professor i idéhistoria vid Stockholms universitet. Hon medverkade nyligen i projektet ”Jean-Jacques Rousseau och Sverige ca 1760–1830” och är en av författarna till boken Kritik och beundran, som handlar om Rousseau och Sverige.

7 mars

​I Birgit Nilssons verkstad

Operasångerskan Elisabeth Meyer-Topsøe har fördjupat sig i Birgit Nilssons omfattande arkiv, som finns på KB. Hon har även studerat för Birgit Nilsson och de två har i samarbete skrivit en analys av Nilssons sångteknik. Som ett resultat av studierna – och vänskapen med Birgit Nilsson – utkommer lagom till Birgit Nilssons hundraårsdag Meyer-Topsøes bok Birgit. Från Västra Karup till Metropolitan.

Elisabeth Meyer-Topsøe avslutade sin soprankarriär år 2010 och är sedan dess professor i klassisk sång vid Norges teknisk-naturvetenskaplige universitet i Trondheim.

21 mars ​

Mord som litterärt framgångsrecept

Den svenska deckargenren har nått exempellösa försäljningsframgångar såväl nationellt som internationellt. I Mordens marknad: Litteratursociologiska studier i det tidiga 2000-talets svenska kriminallitteratur granskar Karl Berglund genren och dess utveckling på den svenska bokmarknaden. Bland annat avlivas en och annan myt med hjälp av kvantitativa dataanalyser.

Karl Berglund är fil.dr i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.

4 april
Medier på fallrepet? Kontorspapper och mikrofilm under lupp

Teknikutvecklingen förändrar obönhörligen medielandskapet och därmed också mediehistorien. Charlie Järpvall och Matts Lindström berättar om vilka drömmar och förhoppningar som knöts till kontorspapper respektive mikrofilm under förra seklet. De tar även upp dessa mediers plats i dag och i framtiden.

Charlie Järpvall är fil.dr i mediehistoria vid Lunds universitet och författare till Pappersarbete: Formandet av och föreställningar om kontorspapper som medium (2016).

Matts Lindström är fil.dr i idéhistoria vid Stockholms universitet och författare till Drömmar om det minsta: Mikrofilm, överflöd och brist 1900–1970 (2017).

18 april ​

Digitala klassiker i klassrummet – om Litteraturbankens skola

Litteraturbanken tillgängliggör svensk skönlitteratur och andra texter av vikt för förståelsen av det litterära kulturarvet. Allting går att ta del av på Litteraturbanken.se Ann Boglind och Anna Nordlund har utvecklat innehållet på sajten Litteraturbankens skola, som erbjuder fritt pedagogiskt material för arbetet med skönlitterära texter i skolan.

Ann Boglind är lektor i svenskämnets didaktik vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet.

Anna Nordlund är lektor vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet.

2 maj

​Journalistpionjär med hela världen som arbetsplats

Journalisten och författaren Ester Blenda Nordström lyfts allt oftare fram som en förgrundsgestalt inom svensk journalistik under förra hälften av 1900-talet. Fatima Bremmer gör nedslag i sin Augustprisbelönade bok, Ett jävla solsken: En biografi om Ester Blenda Nordström, bland annat utifrån arkivmaterial som förvaras på KB.

Fatima Bremmer är journalist och författare.

Läs info på webbläsaren