EU-översättare: ”Du kommer längre med språk”
DEBATT. Så gott som alla yrkesområden i vårt globala samhälle drabbas om vi inte lyckas vända det dalande intresset för språkstudier, skriver Maria Sjöström Gisslen, översättare på EU-kommissionen.
Maria Sjöström Gisslen
Översättare på EU-kommissionen
För inte så länge sedan hade svenskarna rykte om sig att vara duktiga på språk, inte minst tyska. Men någonstans längs vägen kom en förändring smygande och idag kan man tala om en språkkris. Eurostats siffror från 2017 (för EU + ytterligare fyra länder) visar vilka språk som 11-15-åringarna där läser. Sverige ligger på topp när det gäller hur många som studerar ett språk, nämligen engelska, men först på femtonde plats för dem som läser ett andra språk, efter bland andra Danmark, Finland och Italien.
Språk är en demokratifråga
EU har en mycket generös språkpolitik med inte mindre än 24 officiella medlemsspråk. Varför, kan man undra? Skulle det inte räcka med ett lingua franca, till exempel engelska? Nej. För det första är det en demokratifråga. Alla EU-medborgare ska ha möjlighet att läsa viktiga EU-texter som lagstiftning på det egna landets officiella språk. Dessutom är EU:s motto ”Förenade i mångfalden”. Det är viktigt att varje EU-land ska kunna behålla sin särprägel.
Och där spelar språken en avgörande roll. För språk är ju, som tur är, så mycket mer än glosor och grammatik. Genom att lära sig ett lands språk lär man sig också att knäcka den kulturella koden. Det är därför språkkompetens är så viktig för exportföretagen. Det är helt enkelt lättare att skapa en personlig relation och göra affärer med någon vars språk man behärskar.
